Direktlänk till inlägg 8 december 2010
Vilket ögonblick ska man skriva om? Det är svårt att välja ett.
Ett ögonblick som ploppar upp är när min farmor dog. Den värsta dagen i mitt liv.
En dag, den 20 maj 2008, när jag slutar skolan ringer min pappa mig och säger att han måste träffa mig och prata. Jag svarar bara att jag inte har tid för att jag ska umgås med en kompis. Jag och min pappa har ingen kontakt och därför ville jag inte träffa honom och prata. Efter att han övertalat mig gick jag med på det och han skulle komma efter en timme. Jag fick en hemsk känsla i min mage. Panik.
Jag ringde mamma och frågade, hon visste inte varför han ville träffa mig och blev lika fundersam som mig. Hon sa något i stil med att "eftersom att du just fyllt år kanske han bara vill ge dig en present". Men jag kände på mig att det var något annat. Något hade hänt min älskade farmor. Jag bara kände det i magen.
Jag ringde hem till min farmor, där min faster svarar och säger att jag inte får prata med farmor och att jag ska prata med pappa när han kommer. Min faster bor 40 min ifrån min farmor och farfar och brukar inte vara hos dom vid fyra tiden på en tisdag. Och min farmor jobbar alltid till sex på kvällen och eftersom att min faster så fint sa att jag inte fick prata med farmor förstod jag att något hänt.
Jag hoppades på att hon "bara" låg på sjukhus då jag verkligen inte ville att det som hade hänt skulle ha hänt. Jag började gråta, fick panik och lugnade ner mig. Jag försökte tänka positivt, självklart var det ingen fara med min unga och friska farmor! Men så fel jag hade..
När pappa och min bror kom och hämtade mig förstod jag utan att de ens behövde säga något. Jag började skrika och gråta och kunde inte stå på mina ben. Hela min värld rasade samman. Min farmor hade dött.
Hon dog i sömnen och hade inte känt någon smärta. Hon dog med ett leende på läpparna. Min fina älskade farmor.
Idag är det över två och ett halvt år sedan hon gick bort och jag saknar henne lika mycket nu som jag gjorde då, det är bara lite lättare att leva med det nu.
Min farmor var min bästa vän, efter mamma. Hon var som en andra mamma för mig.
Dagen då min farmor dog, då dog en del av mig. Jag var inte i skolan på två månader. Jag låg bara hemma och grät. Hon är en av de personer som jag älskat mer än något på jorden.
Idag vet jag att hon finns uppe i himlen. Och nu när hon har farfar med sig där uppe vet jag att hon har det bra. Jag vet att hon vakar över mig, som den fina ängel hon nu är.
Jag önskar att hon kunde varit här. Att hon kunde få träffa min lille prins när han kommer till världen och att han skulle få träffa henne. Världens bästa Elizabeth. Dom får träffas i en annan värld långt, långt borta om ett långt, lååångt tag. Så länge får hon sitta uppe på himlens finaste moln och titta ner på oss.
Jag älskar dig farmor, har alltid gjort och kommer alltid att göra.
Elver blev sju veckor igår. Det är galet vad tiden går fort, känns som att det var igår han föddes. Han är en helt otrolig liten kille som är glad för det mesta, han skrattar ofta och sover en del. Jag älskar honom över allt annat och skulle inte kun...
Han ler, min fina kille! Åh, helt underbart. nu är mamma stolt! ...
GRAVIDITET När fick ni reda på att du var gravid? 7 Juli 2010.Var det planerat? Nej, men så himla välkommet!Mådde du illa under graviditeten? Ja, de första (ca 15) veckorna, Hade du mycket foglossningar? Ja!! Hade du någon hormonrand? Ja.Fick du br...